Ölbloggen - the återuppståndelse

Efter fyra år i djupkoma glimtar något ur kryptans mörker. Dammet virvlar då ölbloggen sträcker ut sina utmärglade händer ur katakomberna mot de skummande stopen för att mätta sina törstiga själar.

Under ölbloggens dvala har ölbloggarna vuxit upp lite (främst tillväxt i kroppshyddan, mental tillväxt kan man inte säga sig ha nått). K-kauppias har flytt butikernas fluorescenta ljus till gruvans dunkel, den mellersta ölbloggaren blev insugen i den tillfälliga hufvudstadens fördärv och bosatte sig i utkanten av denna medan den gamla, riktigt gamla, ölbloggaren gjort en karriär åt sig inom gourmand-branchen. Den sistnämnda utvecklingen uppskattas synnerligen av de andra ölbloggarna (samt dessas respektive) ty dessa får njuta av seniorens diverse alster med glädje.

Hursomhelst. Poängen med detta tvetydiga inlägg är att ”life happens when you are not blogging” men att nu (eller nja, så småningom) är det dags för ölbloggen att ta sig i kragen, greppa stopet och fortsätta blogga.

Stay tuned, våra törstiga läsare, en vacker dag (tidigare än ni tror) slår vi till stort med inlägg efter inlägg, så som på de gamla goda tiderna.

Tills dess, GUTÅR!
 

Publicerad 29.11.2014 kl. 18:52

Några kändisar



Heineken
konstateras vara ganska god. Cider och vinaktiga doftmolekyler träffar lätt trynet. Ölet är inte unket som de flesta finska gelikarna, men smaken är lika sparsamt förekommande. Frisk kommersiell bira från Amsterdam i fin grön burk.



Pilsner Urquell är mycket humlerikt och kolsyrat, detta visar sig vara en lömsk och förförande kombination. Doften har veteölsaktiga nyanser och surmjölksdrag. En sann och enkel pils - första ljusa lagern i världen faktiskt.



Kilkenny (Irish Beer) visar sig, helt förväntat, vara en total motpol till den förra. En aningen sur malthet kan vidkännas i den ytterst krämiga och kolsyrefattiga helheten. Kilkenny är en smidig och dämpad öldryck utan avskräckande smak. Kan nog tänka oss flera tillfällen där man kunde servera denna irländare.
Publicerad 19.12.2010 kl. 21:53

Lucka nr 17



Prykmestar Pale Ale
är som namnet tyder en brittinspirerad ölvara med finsk prägel. Drycken är inte superbitter som ESB och har en riktigt trevlig försmak. Doften är egendomlig med fräsch citrusfairyaktig söthet. Allt som allt en kompetent finskbrygd ale som törs bjudas åt alediggare.
Publicerad 19.12.2010 kl. 21:00

Lucka nr 16

Prykmestar Savu Kataja är en sann tungviktare och tog nog förtjänat hem titeln som årets öl 2009. Den nioprocentiga brygden bjuder på en väl tillredd, rundlagd och rökig smakupplevelse. Nu talar vi om "rökt skinka möter karamell och tjära" på ett ypperligt sätt. Ölbloggen tackar Vakka-Suomen Panimo än en gång för en behaglig berusning.

Här på fat (märk den fina "logon"), ölet finns även på flaska i Alko.
Publicerad 19.12.2010 kl. 20:46

Lucka nr 15

Vakka-Suomen Panimo har under året levererat Ölbloggen godingar och Uudenkaupungin Talviolut är heller inget undantag. Ett stort plus är att ölet är lokalbryggt  i Nystad.

Smaken i sig självt är inte speciellt utstickande, men den har definitiv det lilla extra för att kunna tituleras ett kvalitetsöl. Alkoholsmaken lyser med sin frånvaro och den söta maltigheten sticker behagligt igenom. Ölet är definitivt att rekommendera till julbordet, den stjäl ingen uppmärksamhet, är läskande och har lämpligt med smak. Ett utmärkt öl helt enkelt. Tummen upp, säger tomten.

Obs! Bild kommer senare.
Publicerad 18.12.2010 kl. 18:07

Lucka nr 14



Laitilan Kievari Tuomas
inleder med ingefärakaffe och avslutar med aska. Innehåller dock ingendera enligt etiketten. Ölet i sig självt är en ganska omärklig mörk brygd som man sedan har ackompanjerat med juliga kryddor som kanel, vanilliin och koriander.

Som fotnot måste tilläggas att vanilliin oftast tillverkas av cellulosaindustrins biprodukter, dvs. avfall. Passar utmärkt som skildring till detta öl. Som andra fotnot kan nämnas att biran vann YLE:s "kuningaskuluttajas" test av julöl. Berättar något om programmets trovärdighet.

Okej, okej, inte är den väl så jävla dålig…

…men kommer nog inte i närheten av vårt julbord!
Publicerad 14.12.2010 kl. 22:13

Lucka nr 13



Keisari Talvi
har aromtilläg vilket förklarar Runebergstårta déjàvun. Påminner om körsbärslikör pralin, bittermandel samt en gnutta arrakpunsch. Annars har ölet ganska svag maltsmak, men desto mera lakrits. Vad kan man säga? Inte någon favorit, rekommenderas definitivt inte till julbordet.
Publicerad 14.12.2010 kl. 21:44

Lucka nr 12

Stallhagen Dunkles



Första inrycket doftar rökt och smakar rökt. Vem skulle ha trott att "ett riktigt mörkt öl" från Stallhagen är lika med detta. Påminner vagt om Guinness, men är inte lika fet. Arompaletten lider tyvärr av en oglad enformighet. Kunde kanske vara en gnutta sötare, så Fazer får bistå med saknaden denna gång.
Publicerad 14.12.2010 kl. 21:03

Från Åland with love

Stallhagen III



Sötare än genomsnittet, överraskar med sin mjukhet och är läskande. Ölet är vid drickandes stund ljummet, vilket faktiskt framhäver smaken till dess fördel. Det är verkligen synd att maltdrycken inte ännu fått stadigare fotfäste på fastlandet. Noteras bör att Stalhagen tillverkar sitt öl i liten skala i Gustav Vasas forna residens i äkta hantverkar anda för hand. Respekt. Försäljningsställen hittar ni här.

Stallhagen Celebration (6,0 %)



Celebration ölet är bryggt till äran av Mariehamns nalkande 150 års jubileum. Som vanligt gillas long neck flaskan. Man märker ett tydligt släktskap med trean. Sötheten är närvarande även här, men tar en mera sirapsliknande gestaltning, i motsats till de rara honungsdragen den tidigare presenterade. En ganska medioker prestation.
Publicerad 14.12.2010 kl. 20:40

Lucka nr 11



Stallhagen Julbock
(III) imponerar inte. Ölet har en syrlig och metallisk karaktär men ack så lite smak. Mjuk och rostad är den utan tvivel men man får en känsla av att ölet är påtvingat bryggt inför julsäsongen. Det känns som om ålänningarna driver med oss.
Publicerad 14.12.2010 kl. 20:18

With a cherry on top




Tjeciska supermarketöl verkar aldrig helt fela. Litovel gör likaså inget undantag. Classic (4,2%) och Dark (3,8%) bjuder på en lätt och välbalanserad smakupplevelse i kategorin "under 2 euro per halva kubikdecimetern". Är kryddade med socker, sötningsmedel, kulörämnen, antioksidanter och annat smått och gått, men de kvittar.



Kvällen fortsätter med ett par omgångar bordsfotboll. Beställer en treans Olvi och bemöts av den gamla bekanta, ganska säregna, vomeringsaktiga smaken. Solklart bland de billigaste inhemska ölen och kan gott oskadligöras som riktigt kall. Ett par Sandels IVA stop töms även under kampen. Ölet är snäppet mastigare än treans edition och utgår därav som segrare.



König Pilsener är ett ganska utbrett fatöl på finska krogar. Är inte värst förtjust i denna, men vad gör man inte för att fullborda sin utmaning. Kan inte egentligen sätta fingret på vad som kändes bortstötande, ölet hade helt enkelt en lite skum odör. Kanske tillfället inte var riktigt rätt efter de finska lagerölen.




Passade även på att intaga en Lindemans Kriek, en coctailöl i högsta grad. Körsbär på alla håll och kanter, kunde dock vara starkare i volten. Ta denna istället för kossubattery.
Publicerad 14.12.2010 kl. 19:35

Budgetbärs

Här följer några bulköl för den som förmånligt vill utvidga på sin 1-pack, då smaken gör det samma.



Euroshopper Premium Lager har mindre karaktär än kranvattnet, vilket kan vara till fördel på en het sommardag. Så var det ju bara en tidsfråga före Kesko kom ut med sina "egna" öl. Ska ni ha Birka öl så välj helst Pirkka III:an. Den är billigast och förvånansvärt drickbar. Ölet bryggs av Olvi, vilket märks. Ett par tusen kilometer från Iisalmi underjäser kornmaltet sakta men säkert till etanol, vilket är den huvudsakliga köporsaken till Pirkka Lager och Pirkka Tumma Lager. Det säger väl sig självt att inga vidare analyser krävs av dessa öl, de sjunker nog men smakar mindre. Drick på eget ansvar.
Publicerad 14.12.2010 kl. 17:22

Lucka nr 10



Aura
bryggdes ursprungligen vid Auran Panimo i Åbo, precis intill ån, men bryggs nuförtiden av Hartwall. Om man ändå bara fått smaka på den originella varan, det måste ha varit något det. Har något lite extra för sin sort, kanske humlet. Aura har även fått den stora äran att fungera som kulturhuvustadens 2011 officiella maltdryck. Tummen upp!
Publicerad 12.12.2010 kl. 19:59

Lucka nr 9



Trots aningen för hög kolsyra som får en att rapa ut kvällens tidigare provianter, duger även 2010 utlagan av Koulu Jouluolut bra som sällskapsdryck, trots att vi hade hoppats på mer. Ölet känns mera läskaktig än verkligt julöl. Kunde inte riktigt hitta det utlovade kryddtillägget heller. Definitivt en Kouluöl, fast Oktoberfestölet var förträffligare som specialbrygd. Mera smak och mindre bubblor, tack!
Publicerad 12.12.2010 kl. 19:40

The Fantastic Four - fast tvärtom



Karjala
är ett hockeyöl som kommer till sitt element i stor kvantitet. Har en omisstaglig sötaktig maltighet med inslag av ruttet spannmål, som endast tilltalar finnar. Därför.



"Foster’s is especially appealing to young adults who live life to the fullest and love to have fun in great company". Alltså dåka billigt? Sanningen att säga är det soliga ölet från Down Under tämligen hedersvärt i den stora mängden av fadda, kommersiella drycker.




Var på upprymt humör i matbutiken, så vi plockade med oss ett par skrattretande biror från the Carlsberg Group, Sinebrychoff Light Beer och Koff Lite. Till Örnis favör måste konstateras att ölet enligt förpackningen är glutenfritt, vilket ju inte alls ofta är fallet. Smaken är också aromfri, helt i enlighet med namnet. Lite innehåller trettio procent mindre kalorier än det sedvanliga mellanölet och är avsett för dem som ämnar gå ner i vikt genom att dricka öl.
Publicerad 12.12.2010 kl. 19:31
Ölbloggen delar med sig av sina iakttagelser från ölens underbara värld. Vi uppmanar ingen till fyllessökande. beerbloggen@gmail.com

Kategorier

Senaste kommentarer

01.10, 23:52Några kändisar av mr X
31.08, 22:25Lucka nr 10 av Poke Beroend
08.07, 23:46Några kändisar av make82
28.06, 19:27Några kändisar av Bertel